relationshipen är med mig själv. och det är komplicerat.jag har haft en veckas andrum, massa tid att vara glad, njuta och göra roliga saker. jag älskar tiden och njuter av den, vill aldrig att det ska försvinna. men ångest är knäppt och i mitt fall ganska förödande. ibland äger den mitt liv. jag har inget att säga till om.
jag vet inte varför den kommer tillbaka. vet bara att den gör det ibland. försöker jämt reda ut varför. situation? plats? tillstånd? händelse? nä inte den blekaste. vet bara att den kommer och krälar i halsen som ett djur med vässade klor, som ett monster som ska upp och ut ur bröstkorgen. kommer aldrig längre än till halsen. kanske hugger mot halspulsådern.
lika fort som den kommer försvinner glädjen. lika snabbt lusten och orken att fortsätta.
torsdag kväll. varför blev det svårt att andas. fredag fortsatt, sedan lördag och söndag. dagar fyllda av grymma saker att göra.
jag vill inte. jag faller ihop. jag vill vara fri. jag vill andas och sova och skratta. kan man inte få skratta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar